Skåningen

Det finns en person som får mig att bli så himla glad varje gång vi träffas.
Och det är Jakob, han blev mitt fadderbarn när jag gick i 3an på gymnasiet och han och alla andra 88er hade nyss börjat 1an.
Så bra vänner som vi blev tack vare denna fadder saken går  inte att jämföra med många av mina vänner.
Det va så sött igår, för jag hade ingen aning om att Jakob var på Jägers, jag dansade runder och hade skoj.
Helt plötsligt kommer Nils fram till mig och säger, "Cilla kolla vem jag hittade". Och där stod han JAKOB, asså det går inte att beskriva hur glada vi blev, kastade oss i varandras famnar och bara log och kramades, skrek och pussades på kinderna och ja gud vet vad vi gjorde, glada var vi.
Fick mig en liten "utskällning" av honom, han hade ringt mig en massa gånger tydligen men jag hade inte svarat
(hade inte hört att det ringt helt enkelt) så sa han att han hade pratat in på mitt mobilsvar. Jag lyssnade på det när jag åkte hem, asså de är äkta vänskaps kärlek mellan oss.

haha vilken gammal bild alltså, från min student.
Från vänster, Ivan, Dan JAKOB & Lisa